Motiverande samtal
Hejsan!
Det var en heldag i skolan idag, från kvart över nio till ungefär halv fyra. Jag har tänkt på hur olika man uppfattar tiden beroende på vad man gör. Att jobba den tiden är ju ingenting alls. Lätt som en plätt. (Beror förstås på vad man har för jobb). När man sitter i en föreläsningssal så fungerar tiden lite annorlunda. Man blir ju helt slut i huvudet! Idag hade vi lite redovisningar och så på eftermiddagen så det var inte lika farligt, men om man har föreläsning på både förmiddagen och eftermiddagen så är huvudet som bomull sen. Eller bly.
Det vi läser nu i skolan är verkligen lustigt. Det handlar ju om hur man ska samtala med patienten. Vi har fått lära oss att man ska spegla det patienten säger för att visa att vi lyssnar. Detta är ett exempel:
Patienten: Jag tycker verkligen om att äta godis.
Dietisten: Godis.
Alternativt svar från dietisten: Du tycker om att äta godis.
Hahaha! Jag tycker att det känns hysteriskt roligt. Det är säkert jättebra tekniker, men det kommer ju verkligen kännas som att man sitter och härmar patienten hela tiden. Kan man inte bara få nicka med huvudet och säga "mmm" och"ja" ibland? På fredag blir det samtalsträning och då får jag nog lära mig mer. :)
Jag tittade förresten på Svenska New York-fruar igår. De har verkligen lyckats med att hitta knäppa personer den här gången. :) Men man blir ju road och det är huvudsaken. :)
Det var en heldag i skolan idag, från kvart över nio till ungefär halv fyra. Jag har tänkt på hur olika man uppfattar tiden beroende på vad man gör. Att jobba den tiden är ju ingenting alls. Lätt som en plätt. (Beror förstås på vad man har för jobb). När man sitter i en föreläsningssal så fungerar tiden lite annorlunda. Man blir ju helt slut i huvudet! Idag hade vi lite redovisningar och så på eftermiddagen så det var inte lika farligt, men om man har föreläsning på både förmiddagen och eftermiddagen så är huvudet som bomull sen. Eller bly.
Det vi läser nu i skolan är verkligen lustigt. Det handlar ju om hur man ska samtala med patienten. Vi har fått lära oss att man ska spegla det patienten säger för att visa att vi lyssnar. Detta är ett exempel:
Patienten: Jag tycker verkligen om att äta godis.
Dietisten: Godis.
Alternativt svar från dietisten: Du tycker om att äta godis.
Hahaha! Jag tycker att det känns hysteriskt roligt. Det är säkert jättebra tekniker, men det kommer ju verkligen kännas som att man sitter och härmar patienten hela tiden. Kan man inte bara få nicka med huvudet och säga "mmm" och"ja" ibland? På fredag blir det samtalsträning och då får jag nog lära mig mer. :)
Jag tittade förresten på Svenska New York-fruar igår. De har verkligen lyckats med att hitta knäppa personer den här gången. :) Men man blir ju road och det är huvudsaken. :)
Kommentarer
Trackback
